Bakom alla filmer, tv-serier och teatershower man har sett finns det någonstans en eller flera personer som noga valt orden som ska sägas och beskrivit det som händer i ord. Manusförfattaren är kanske inte den första man tänker på efter man sett något riktigt bra, men det går inte att neka att de troligtvis haft en stor hand med i spelet att göra det till den fantastiska upplevelsen det var.
När det kommer till manusförfattare som ett yrke finns det nog nästan lika många historier om hur folk fick jobbet som personer som arbetar med detta idag. Inte att säga att det inte finns utbildningar som inriktar sig mot detta, men det finns nästan garanterat fler som söker detta jobb än antalet personer som faktiskt kan jobba med det på heltid eller något liknande.
Manusförfattare delar många aspekter med vanliga författare när det kommer till sina jobb. Medan arbetssätt alltid kan skilja sig en del från person till person gäller det både att läsa och skriva mycket för att utvecklas och bli bättre. Många författare ser till att alltid ha med sig något att skriva i för att inte glömma bort bra idéer för sitt nuvarande eller uppkommande projekt.
Något som dock skiljer en manusförfattare från någon som skriver en bok är ju dock att de alltid måste tänka på att personer ska agera ut det som står skrivet. Och hur personer säger det har en väldigt stor inverkan på hur slagkraftigt det kommer att vara. På så sätt måste man förlita sig väldigt mycket på andra i en betydligt större utsträckning. Det kan vara skrämmande att lämna över sitt verk att tolkas av någon annan, men de tillfällen när dessa ord sägs bättre än man själv kunde är något som många manusförfattare verkligen lever för.